hur är det egentligen?

Nu för tiden vet jag inte ens vad jag ska börja med att skriva. jag har ingen lust med något längre. det känns som jag ska gå i tusen bitar. kroppen bara hänger och jag har tappat den där jävla matlusten. det enda jag är sugen på är cola, det är iallafall som vanligt. jag som alltid äter. Har kännt den där känslan ett tag. fyfan vad äckligt det är med mat. och förkyld på allt börjar jag bli. Jag behöver vila ut från allt! Som tur så har vi snart sommarlov, och jag ska inte jobba. Ska försöka mig på att träna sönder istället, det ska bli skönt. Och jag har faktiskt inget vettigt att skriva här idag men ändå gör jag det. Så skönt att skriva ut allt, även om det inte är en enda som skulle läsa det. För att känna mig lite piggare i kroppen så ska jag hoppa in i en varm dusch. Sedan lägga mig i sängen framför tv och förmodligen somna. Efterlängtad sömn!

- jag hatar det här med ensamhet. jag hatar alla långa och tråkiga nätter.
jag saknar dig. och jag saknar alla långa nätter som blev korta av att vi låg och nästan skrattade ihjäl oss åt varandra. jag saknar att hålla din hand, att pussa på dig och att krama dig. alla gånger vi skulle säga hejdå och jag inte ville släppa taget om dig. bara stanna hos dig i en evighet. jag saknar de gånger du kollade mig i ögonen och log. du fick mig att smälta, på alla möjliga sätt. jag saknar att ha dig i min närhet! Jag saknar till och med de gånger jag försökt vara så jäkla sur på dig men aldrig lyckats men mest för rädslan av att du skulle lämna mig. Jag saknar när vi låg där bredvid varandra för första gången. Jag saknar att vi var så jäkla galna ihop. Som att få för sig att ha sex mitt i vintern på en läktare där hur många som helst kan se på. Jag klagade trots att du var perfekt. Jag saknar din personlighet, hela jävla dig. det känns som att jag behöver dig. Det går inte beskriva hur mycket du betyder. Jag älskar allt som har med dig allt göra.